Apelsin och fågelsång boostar kreativiteten

Denna spaning är skriven av Herr Omar, en byrå som specialiserar sig på möten och events och samarbetar med United Spaces. De har också skapat Meetfulness™ – en metod och verktygslåda för att göra möten bättre. Herr Omars övergripande mission är att rädda världen från meningslösa möten. Läs mer på meetfulness.se

Apelsin och fågelsång boostar kreativiteten

Enligt forskning kan både vårt välmående och hur vi presterar påverkas så mycket som 10% upp eller ned beroende på vilken miljö och sammanhang vi utför arbetet i. Det är dock inte så enkelt som att det skulle finnas en miljö som är optimal för arbete, lika lite som att ett visst mötesrum skulle fungera bäst för alla typer av möten. Vad som fungerar bäst varierar nämligen med uppgiften.

De flesta håller nog med om att det är lättare att springa en mil i skogen en skön vårdag, ackompanjerad av fågelsång och med solens strålar i ansiktet. Det jämfört med en kväll på gymmet, på löpbandet, med oljud och svettdoft som fond.

Våra upplevelser styrs till stor del av minnen. Varje doft, bild, färg, smak, ansikte, röst, låt och annat som vi någonsin upplevt tidigare lagras med en referens till om tidigare upplevelse var positiv eller negativ.

Att det fungerar så hänger ihop med vårt behov av säkerhet. På bråkdelen av en sekund ska de intryck våra sinnen samlar in analyseras av hjärnan och informera oss om vi ska fly, slåss eller bara ta det lugnt.

Om något av det som sinnena fångar upp är kopplat till njutning blir vi lugna. Dessutom börjar kroppen producera olika lyckohormoner som ger oss extra positiva känslor. Associeras det i stället med fara, påbörjas i stället produktion av olika stresshormon.

Att springa den där milen kräver lika mycket energi oavsett var det sker. Men, för att komma till skott krävs också motivation. Det är där det andra kommer in i bilden. Några lyckohormon ökar vår motivation och andra gör oss mindre känsliga för smärta. Därför blir det enklare att sätta på sig springkläder och komma ut i spåret en skön vårdag.

Det finurliga är att vi själva kan göra olika saker för att ”förbättra” en miljö. Du kan exempelvis lägga till saker som triggar lyckohormonerna. Ett exempel är om du tar på dig lurar och lyssnar på din favoritmusik, medan du springer den där milen på löpbandet.

Det är så klart våra individuella förutsättningar och vilken form vi är i som har störst påverkan på hur vi presterar och mår. Men omgivande faktorer har också en inverkan. Platser kan göra oss lugna men också stressade – allt beroende på deras utformning, ljus, ljud, vilka andra personer som är där och en hel del annat.

Man kan inte säga att platser i sig kan vara produktiva eller kreativa. Däremot kan de vara en del i den kontext som påverkar förutsättningarna för exempelvis vår produktivitet och kreativitet. Vi är till exempel som mest kreativa i duschen, gärna efter ett träningspass, eller strax innan vi somnar.

Här kommer en genomgång av några saker som påverkar hur vi mår och presterar, på ett kontor eller mötesrum eller i alla andra sammanhang.

Färg:

Blå och gröna färgtoner gör oss lugna, eftersom vi associerar dem med vatten, himmel och växtlighet. Röda och gula färgtoner kopplar vi i stället till eld, blod och fara och de gör oss därför mer uppmärksamma. I studier har man t ex sett hur pulsen automatiskt kan börja slå tio slag snabbare per minut när vi vistas i röda rum.

Ljus:

Starkare ljus är att föredra vid läsning på papper och det gör oss också mer fokuserade. Ett mer dämpat ljus kan göra oss lugnare och ge en känsla av trygghet, eftersom man inte är lika synlig som i starkare ljus. Ett vitare ljus kan göra oss piggare medan ett gulare ljus kan verka lugnande och upplevs i de flesta kulturer som varmare.

Ljud:

För fokuserat arbete påverkas vi positivt av tystnad, mycket lågmäld instrumental musik eller lugna naturljud. Musik kan göra många av oss mer kreativa, men bör då vara instrumental eller på ett språk vi inte förstår. Vi är som mest kreativa med cirka 70 decibel bakgrundsljud och både tystnad (<50 dB) och stimmiga miljöer (>85 dB) påverkar kreativiteten negativt.

Doft:

Doften är det enda sinnet som inte analyseras i hjärnan innan det triggar en känsla. Det är också väldigt individuellt vilka dofter vi uppskattar och inte. Men det finns några huvuddrag. Dofter av växtlighet och blommor uppfattar vi positiva. Varma dofter som apelsin och kryddpeppar gör oss mer kreativa medan mentol ger lugn. En doft som de allra flesta uppskattar, oavsett kultur, är vanilj.

Sammanfattning:

Avskilt, lugnt och ljust är bäst för fokuserat arbete.

Idealisk kontext för fokus (att läsa/skriva) är lugna, mer tysta och avskilda platser med starkare ljus och neutral doft, gärna med möjlighet att avgränsa sig från andra via rum, zoner eller signaler. Svala färger som blå eller grön, eller dämpade som bruna, grå eller vita nyanser.

Dofter och musik kan boosta kreativiteten.

Idealisk kontext för kreativitet kan vara mer öppna miljöer med mer inslag av färg, form och ljud, dock inte musik med begriplig text. Sublima dofter (av exempelvis apelsin eller svartpeppar), musik, färgat ljus, bakgrundssorl, människor och rörelse omkring oss ökar kreativiteten.

Vila gynnas av naturfärger.

Idealisk kontext för avkoppling är mer dämpade miljöer, när det gäller färger och ljus, samt med lågmäld bakgrundsmusik eller ljud från naturen. Växter, dofter och annat vi känner igen från naturen (exempelvis mentol eller grandoft) verkar också lugnande, liksom svala eller naturliga färger som blå, grön, grå, brun eller svart.