Bar Talk om 2050

Från millennieskiftet har vi nu tagit oss halvvägs mot 2050, ett årtal som ofta får signalera framtid och grön omställning, men som lika gärna kan betyda något helt annat beroende på vem man frågar.

Vårens stora Bar Talk handlade om just 2050 och hur man kan jobba med framsyn, scenarier och prediktioner i en samtid där pendelrörelserna är båda snabba och kraftiga.

”Om någon säger sig veta hur framtiden ska bli – då har den personen fel. Men vi kan ta bättre beslut i dag genom att umgås med tanken på att morgondagen kan bil radikalt annorlunda.”

– Joakim Skog

Podcastveteranerna Henric Smolak från Under Femton och Christian von Essen från Heja Framtiden bjöd i vanlig ordning in en panel av experter för att diskutera kvällens ämne.
Först ut var Judith Wolst, frilansande föreläsare, författare och framtidsspanare som bland annat driver nyhetsbrevet Plötsligt i framtiden, samt podcasten Cow on the ice och tankesmedjan SusTechable tillsammans med Aurore Belfrage.
Hennes spaning är att de kommande decennierna kommer att präglas kraftigt av klimatförändringar och teknik, samtidigt som AI hjälper oss att innovera allt från biologi och medicin till nya material.
”För att fortsätta känna hopp vill jag stötta de lösningar som faktiskt finns”, säger Judith Wolst, som bland annat gått in som ängelinvesterare i köttodlingsbolaget Re:Meat och cementutmanaren Paebbl.
”Omställningen behöver inte betyda att vi får det sämre. Tvärtom.”

Framsyn på agendan
Joakim Skog är ansvarig för strategisk framsyn på innovationsmyndigheten Vinnova. Han hänvisar till framsyn som ett sätt att förhålla sig till radikala framtider och skapa en slags kompass för att navigera utan att riskera paralys.
”Om någon säger sig veta hur framtiden ska bli – då har den personen fel. Men vi kan ta bättre beslut i dag genom att umgås med tanken på att morgondagen kan bil radikalt annorlunda.”
Genom verktyg som signalspaning och spekulativ design kan man laborera med vilka framtider som är möjliga, för att därefter se över hur man kan röra sig mot den framtid som är mest önskvärd.
I länder som Singapore och Finland har framsyn och framtid en viktig plats på regeringsnivå, vilket inte varit fallet i Sverige. Kanske är det hög tid att satsa mer på framtiden även här?

Fickor av liv
Som bonusgäst fick publiken möta Rebecka Carlsson, hållbarhetsentreprenör, föreläsare och författare till böcker som Exponentiell Klimatomställning och The Speaker’s Journey. Nu arbetar hon med det nya projektet Loud Summer, som ska bli ett svar på Rachel Carsons inflytelserika bok Silent Spring från 1962.
Rebecka Carlsson nystar just nu i frågor som hur liv fungerar, och ser en ny roll ta form för människan. För att bidra till en framåtrörelse tittar hon också på hur man kan skapa platser som kan bli så kallade ”hope spots”, fickor och korridorer där nya idéer kan ta form och sprida sig. Kanske United Spaces är just en sådan?

”Systemet kommer kollapsa”
Tove Blomgren fick ett brutalt uppvaknande under klimatåret 2018, och gick från teknikoptimist till systemkritiker. Hon har de senaste åren arbetat som creative director för Sally, ett framtidslabb som skapades när EY köpte upp den digitala byrån Doberman.
Enligt egen utsago utforskar hon ”postkapitalistiska framtider mitt i bestens mage” och vill få folk att bli förälskade i radikalt bättre framtider.
Men det blir inte enkelt, menar Tove Blomgren.
”Det finns egentligen ingen omställning just nu. Så länge vi är fast i det här ekonomiska systemet kommer inget förändras. Jag tror att en kollaps är oundviklig.”
Hon manar till att leva som om kollapsen redan skett – att börja samlas i lokala och resilienta hubbar för matproduktion och livskvalitet utanför BNP och ett ständigt krav på ”speed and scale”.

Kraften finns hos människorna
Charlotte Sundåker är vd för Planethon, en byrå som gifter ihop näringslivet med forskning och framsyn. Hon poängterar att det absolut finns omställningsvilja och mobiliseringsmöjligheter, även i företagen som verkar inom det kapitalistiska systemet.
”Det finns alltid kraft och potential där människor finns. Och människor finns i företag. Där kan vi vara med och förändra.”
Planethon jobbar ofta med att synliggöra framtider för att skapa berättelser och väcka känslor.
”Vi ser en väldigt positiv effekt av att bjuda in människor till framtiden. Genom enkla exempel kan vi skapa en bredare systemförståelse.”
En stor del av det efterföljande samtalet kretsade just kring vilka möjligheter som finns till att skapa en radikalt annorlunda framtid – behöver det ekonomiska systemet krascha, eller kan vi bli tillräckligt många för att skapa förändring inom de befintliga ramarna?
”Vi kan alla bli aktivister på olika sätt”, konkluderade Tove Blomgren.
I rummet fanns en känsla av att det här samtalet bara har börjat.